Kickstart my heart

Vi vet nog alla hur lätt det är att luta sig tillbaka och låta livet göra resten. Det är väl lite det jag har gjort på sistone. För jag har haft ganska fullt upp med livet. Men, idag har jag mer än mycket en anledning till att än en gång vända mig till kära bloggen för att berätta något galet, som borde delas mellan mer än två ögon.

När jag igår jobbade med en nervös häst fick jag uppleva något som jag tills då inte hade i min livserfarenhet. Jag har ramlat av hästar förut, fler gånger än jag kan räkna. Av rädsla, av fart, av dålig balansförmåga, blivit avbockad - ja, på många olika vis. Men, aldrig förut har jag blivit sparkad av en häst. Jag flög cirkus 2 meter bakåt där jag landade på ändan i mer än 100% chock. Liam, en kille som också jobbar här på Calico Junction Ranch kom fram till mig och frågade hur det gick, hur jag kände mig - och min första tanke var "Noooo, shit, now I'm gonna get this crazy pain in a couple of seconds" (ja, jag tänker ofta på engelska). Så jag satt där ett tag och väntade på att smärta skulle börja pulsera genom mig. Men, till min lycka kom ingen galen dödssmärta. Så vi gick och gjorde lite te och la is-ärtor där hoven träffat mig. När vi senare satt och pratade så sa dom andra att jag hade haft sjuk tur, för att hoven hade träffat en punkt där skelett möts, en väldigt stark punkt, strax ovanför hjärtat. Att höra det var något jag skulle kalla världsomvändande i min skalle. Idag mår jag bättre, vilket känns mer än skönt, och jag håller tummarna för att det ska fortsätta på det spåret. Ta hand om er!