det började i tron om att det faktiskt va lite synd om en. 4ever alone? utplanerat att unna sig kvalitetschoklad och tv-tid. vilket det även blev.
men egentligen, har dagen fått mig att bli så tacksam på något sätt. det jag har. alla hjärtan omkring mig som jag har fått äran att bli en liten liten del utav. så litet, så stort. vänner som passerar genom ens liv. vänner som får en plats i mitt hjärta. räkmackor och motgångar. att försöka hålla alla dörrar öppna.
tankar springer iväg. nuddar vid personer man saknar. mamma, föralltid i mitt hjärta.
det är fortfarande svårt att förstå de orden. verkligheten.
allt vi tar för givet, från litet till stort. det är då man ska trycka paus och låta den värme som finns runt omkring värma. värma rakt igenom.
och ändå, samtidigt. är kärleken så läskig, så mäktig. den tar hjärtat. och all kontroll. gör mig konstig. och någonstans, så känns det så rätt.
i stundens hetta har jag fått för mig att jag ska bli blodgivare. jag som hatar sprutor. ibland känner man sig smart.
skickar ett extra tack till kärleken och tänker på alla underbara själar som har gjort mig till den jag är.
Love
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar